Ja, vi kom hem i onsdags kväll och det var såå skönt efter en vecka på sjukhuset i Uppsala... Oliwer mådde ok men började få blåsor i halsen så han hade väldigt ont i munnen och halsen. Hans HB var sjuknkande (blodvärde) så vi skulle in idag och ta nya prover på USÖ och eventuellt fylla på lite blod...

Oliwer mådde inte alls bra igår pga. munnen så jag fixade så att min älskade pappa körde in mig och barnen.  Får provsvaren rätt sent och dom började antyda att vi skulle bli kvar och vi fattade NADA! vi skulle ju bara fylla på blod eventuellt. Då visade det sig att CRP:t (snabbsänka) hade skjutit i höjden, från 0,2 i förrgår till 69 idag och det visar ju då på en infektion nånstanns.

Så det har blododlats och stuckit bomullspinne i näsan på han osv. Sen har han blivit så svullen i kinderna så dom skickade oss till käkkirurgen för att kolla så det inte var nån tand eller så som spökade. Kirurgen tittade i munnen och när han kom till Oliwers högra kind sa han bara "OJ" visade en kraftig inflammation! Så det har baddats med bedövande medel men det är svårt eftersom han inte kan öppna munnen för det gör så ont. Stackars älskade...

Nu har han precis fått i sig små små bitar med pizza och lite avslagen cola, han ville ha mer men det gjorde för ont när det var massa kolsyra så nu låter han den bli avslagen. BRA att han får i sig liite! man får verkligen vara glad för det lilla som han får i sig. kirurgen sa att kosten skulle läggas om och att han bara skulle äta och dricka kallt som typ glass och så. (får ju självklart äta det som går) så han ringde upp till avdelningen och meddelade det... Riktigt bra var han.

Ja så mycket mer hände inte. Vi är fast här tills crp:t går ner, men jag hoppas ju såklart på att vi får åka hem på permis några timmar iaf.

Frågade i Uppsala en läkare om Oliwers återfallsrisk. När jag äntligen tog mig mod att fråga blev jag grymt beviken.. läkaren vaerkade bara stressad och sa att hon inte kunde säga så mycket mer än att "det ser antagligen bra ut eftersom vi bestämde att han inte skulle transplanteras, och han ligger på rätt sida om 50% men den är INTE minimal"!! OK? jag blev inte sååå mycket klokare av det svaret och blev lite besviken att hon inte kunde sätta sig ner och prata lite mer (dessa stressade läkare) hon kunde väl iaf ha erbjudit sig att komma tillbaka? hon gick ju direkt när hon sagt det. Visst hade det här varit första svängen hade jag nog blivit glad? över det svaret, men eftersom det här är andra gången han drabbad av den här hemska sjukdomen så blev jag inte direkt överlycklig utan då gnager "den är inte minimal" i huvudet på mig... Jag blir dum i huvudet snart... Vad ska man tro? jag vet ärligt inte... Kan ju inte fråga nån här i Örebro heller fö dom har ju inte koll på nåt med Oliwer eftersom det är Uppsala som har största ansvaret nu då det är återfall... Dom visste ju inte ens provsvaren från i förrgår innan dom fick ringa uppsala och ta reda på det så dom kunde jämföra med dagens prover.. Så här får jag inte mycket till hjälp heller... Gaaah!! What to do what to do??? jag har ångest (inte just nu) över tankarna som går runt om framtiden, jag vill veta!! Fast jag vet att jag inte kommer få veta...

Jaja det är väl bara att gilla läget? ska försöka få nåt bättre svar av någon annan läkare nästa gång vi är i uppsala, alltid bättre att hörs med fler känner jag nån kanske har nåt mer vettigt att säga och mer tid framförallt...   Nu ska vi låna nån film jag och Oliwer, Jonny och Milio är hemma... Lisa kommer förbi en liten stund också medans hon väntar på bussen hem...  

Ta hand om varanda och ha en trevlig helg <3



små små bitar


Kämpar!


Svullen och såriga läppar...


Står själv (håller i min tröja och stöder sig mot stolen)