Blev att åka in med Oliwer igår kväll, han fick feber och det visade på en infektion så antibiotika sattes in.
Nu sitter jag här hemma antagligen magsjuk med Milio.. Vågade inte vara kvar. Och nu har jag fått veta av Jonny att det säkerligen kommer bli Uppsala imorrn iaf. Dom vill ta benmärgsprovet så det blir ju antagligen ingen behandling. Men det känns ju lite sådär måste jag säga, jag vill ju vara där med Oliwer jag litar ju såklart på Jonny till 300% men ändå. Jag har ju sen Oliwer blev sjuk för 3 år sen fått världens kontrolbehov när det gäller honom när han är sjuk...
Men jag kan ju inte åka om jag är magsjuk och smitta, det funkar ju inte riktigt så... Samtidigt som jag är osäker på om det är det eller om jag bara reagerade på maten igår, mår inte illa utan har den sjukaste magkatarren! och dålig i magen.... Men vem vågar chansa? inte jag iaf...

Skulle ju ha varit på BVC med Milio också men det var ju bara avboka tiden idag med..Milio är på ett strålande humör NOT såå sur hela tiden och när man märker att han är trött och ska söva honom så slutar han inte skrika! Nåt nytt han har börjat med... Nu är han iaf lite glad och ligger i babygymmet och låter som en ninja och blir skitglad <3

Jag har såå sjukt dåligt samvete över att jag inte är med på sjukhuset, varför ska Jonny vara där? det är ju jag som är hans mamma det är ju jag! Jag vet att jag inte behöver ha dåligt samvete, Oliwer förstår varför jag inte är med och jag vet att Jonny gör det för att han älskar Oliwer och ställer upp på honom som det vore hans barn! Han har ju ändå funnits med i Oliwers liv sen han var 3 år. Och har sen dag 1 ställt upp..
Jag är så sjukt tacksam för att vi har honom, han är den mest underbara människa jag vet...