Har hittat stegen

Bloggen har hamnat åt sidan ett tag nu känner jag, ska försöka bättra mig. Orken och lusten har försvunnit efter förra inlägget.

En klok man jag känner frågade mig här om dagen om jag "hittat stegen", den är hittad och jag mår mycket bättre än sist jag skrev. Men jag har långt ifrån kommit hela vägen upp och frågan är om jag någonsin kommer dit? Jag har iaf kommit en bit på vägen.

I onsdags var det bestämt att jag skulle ut till Derin och Dannnes sommarstuga för att hjälpa till med det jag kunde i deras renovering. Jag lämnade Milio hos Carro, han fick sova där. Tur att jag har så underbara vänner annars vet jag inte hur det hade gått... Ute i stugan med Derin var alldeles underbart! först en tripp på stan och sen bussen ut på landet. Hjälpte till så gott jag kunde, mer och mer vin! Sen på kvällen (natten?) sköt vi med luftgevär och spelade boll, det var länge sen jag hade så roligt och bara kände mig lugn..
Det här dygnet med Derin och få vara barnledig och bara vara JAG gjorde sitt, för det gjorde så jag kunde klättra några steg upp... Jag var näst intill längst ner på botten och gjorde jag ingenting då hade mycket kunnat gå snett (nej jag pratar inte om självmord, skulle aldrig falla mig in)

Idag kommer iaf min älskade unge hem från sin pappa! och jag har saknat honom som bara den, men eftersom jag har mått så dåligt så har det känts bättre att han varit med sin pappa och haft det bra där. Älskade barn! han hade turen att må bra efter denna behandling också! skönt för han... Han har varit hos pappa i typ 2 veckor nu, så det är på tiden att han kommer hem..

Om en vecka sitter jag och Oliwer i Jumbolansen på väg till Uppsala för den sista! (av dom här långa) behandlingen... Sen går det över på underhållsbehandling... Eftersom Jonnys brors familj ska döpa lilla dockan  den helgen så får jag och Oliwer åka själva, vilket känns så där men så är det...Jag vill att vi alla ska åka, men jag och Oliwer får lite egentid jag får se det så. Det behöver vi nog.

Ne, ska som sat försöka bättra mig på bloggfronten, vet ju att det finns nån som läser som jag inte pratar med så ofta.


Första sandlådebesöket gick ju enligt beräkning ;)


Min stoora!! När blev du så stor? 8 år snart....


En del av vårat vardagsrum som håller på att bli riktigt mysigt....


Mitt livs kärlek! <3 <3 <3
Oliwers 7-års kalas... På natten åkte vi in till förlossningen och 03,28 kom Milio till världen!


Tack alla underbara för erat stöd..
Johanna
2011-06-28 @ 17:09:18

Vad kul o höra att du känner dig på g uppåt :)




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Varje hjärta har sin saga....

Det här är min saga..

RSS 2.0